Sommarens lilla odlingsprojekt blev rosenbönor som är lättodlade och skojiga. När de väl börjat gro växer de med full fart, man kan nästan se det. Säkert därför de heter runner beans på engelska. ”Red-flowered Scarlet Runner Beans” står det på påsen.

De blommar med granna röda blommor och bönorna är ätbara.

Vi planterade bönor både på stugan och hemma.

I början av maj pillade vi ner bönor i en vit plastkruka och en rostig gryta som vi hittade på stugan.

Erik stack ner grenar som klätterställning åt bönorna. Rosenbönor ska inte ha den finaste blommyllan, det går bra med magrare/sandigare jord. Man kan också plantera på friland.

I rostiga grytan planterade jag fem bönor.

Sen åkte vi iväg och kom inte tillbaka förrän efter flera veckor, men när jag återvände hade de börjat växa.

Jag ville ha bönorna i krukor på terrassen så att inte hjortarna äter dem.

Hurra, den klättrar! Och på en timme hade den svängt sig ett varv runt pinnen!

Jag tänkte att de kunde klättra upp för väggen till trädgårdsskjulet. Riggade upp ett band och ståltråd som klätterställning.

De fattade att de skulle slingra sig runt tråden – duktiga bönor!

I stan frodas de inte lika bra som på holmen, bladen är mindre och mördarsniglarna har ätit på dem.

Det är roligt varje gång när man åker till stugan att bli överraskad över hur mycket de vuxit medan man varit borta, och sen när man kommer till stan är det samma sak: ”Oj, oj så de vuxit!” 😉

I juli började de blomma.

Spännande att se när/om de får bönor.

Trevlig sommar!/Anni